Lucias blogg

 

Elektron som materia och elektron som energifält.

Människa som materia och människa som energifält.

Den  traditionella medicinen jobbar med människans kropp och man opererar bort tumörer, man kan också stråla bort sjukdomen eller behandla den på kemisk nivå genom att interaggera med kroppens kemifunktioner och dysfunktioner på ett avancerat sätt.

 

Den behandlar defekta funktioner i vår människokropp på ett sätt som har evidens dvs man har testat noga dessa behandlingar ( tänk dig t ex en medicin)  i flera steg tills man testat dem på en noga utvald grupp av människor på ett sätt som också den var noga utvalt och förberett och granskat av etisk kommite innna studien ens kunde starta.

 

Hela processen är  kontrollerat och definerat med stränga regler under hela vägen och vald studiegrupp är strikt deffinerad .

 

Man kontrollerar studiegrupen på individ nivå  och dokummenterar regelbundet de parametrar man valt i förväg att kontrollera innan studien ens startat, så att man tidigt kan se ifall den nya behandlingsmetoden har några fallgropar som skulle kunna va farlig för männniskans hälsa .

 

Man studerar utfall:  Det också nogrant definerat mål vad man vill åstadkomma med den nya behandlingsmetoden.Och hur många måste behandlas för att en sjuk blir räddad eller "bättre", där "bättre" är deffinerat innan studiens start. 

 

Generellt brukar starkaste målet med studien vara att männniska som använder denna metod blir frisk,  lever längre, behöver inte läggas på sjukhus lika ofta, och /eller inte återfår symptom lika ofta.

 

Hela tiden vägs nyttan med den  nya metoden mot den eventuella negativa påverkan på olika organ i kroppen man kan få under behandlingstiden.

 

Dvs under studiens gång registrerar man även biverkningar patienterna får.

 

Skulle det visa sig att någon studieperson får allvarliga biverkningar , leder det till åtgärder och studien kan tom stoppas.

 

Men hur vet man att det är den nya behandlingen som gett biverkningarna?

 

Ju man jämför med liknanade grupp av patienter

 

Och om studien är utfört så att slumpen avgör om patient får den nya behandlingsmetoden eller placebo och varken patient eller behandlande vet om patienten får den nya metoden eller bara placebo så rankas denna studie högst på evidensskala.

 

Får man då en biverkan i både studie och placebo gruppen i samma utsträckning så  kan man inte säga att det är den nya behandlingsmetoden som gett biverkan  

Får man biverkan i högre grad än i placebogruppen men ändå får högre vinst avsende överlevnad osv så  bedöms behandlingen göra nytta.

 

T exempel: OM man fått hjärtinfarkt och  hamnar på sjukhuset  så gör man kranskärlsröntgen och finns det en förträngning på en eller flera kranskärl som man kan komma åt med balogvidgning  samt av en sådan grad att man  av erfarenhet från studier vet att det kan hjälpa till längre liv med mindre symptom så vidgar man denna kranskärl och sätter in en stent. 

Det finns undantag då  även om det finns förträngningar så vidgar man inte dem för i vissa fall kan göra mer skada än nytta med det som studier visat. 

Det här är extremt avancerat och metoden utvecklas hela tiden.

 

I början vidgade man bara kärlen utan att sätta in en stent, senare började man använda stent och utveckligen ledde till olika sorters stent. Men även här genom att man gör något invasivt med kroppen som kan orsaka i mycket låg procent men ändå en allvarlig biverkan så bedömer man extremt noga vad man gör och inte gör.

Och denna information har man fått från  en eller helst flertal studier som bekräftat att så är fallet.

 

Det är inte så sällan att en studie visar det ena , medans en annan studie som studerar samma sak visar något annat. Då kan det bli tveksamt att använda metoden och man måste göra igen nogran analys  varför det är så och göra nya studier,

T ex visade sig tidigare att  så kallad läkemedelsstent var sämre än vanlig metal stent i en studie, men senare studier visade motsatsen och man använder dessa stentar närmast som standard numera. 

 

Även om man studierar väldigt många parametrar så är människokropp så extremt komplex att studierna hur noga än de är kan inte innefatta var och en månniska på jorden.

 

Men hur det skulle gå till annars? Man vill veta om de flesta i utvald patientgrupp skulle ha nytta av denna behandling. Det finns statistiska metoder att utvärdera detta på.

Statistiken då säger att de flesta kommer att ha nytta av behandlingen, men  det som är kruxet är att på individ nivå behöver inte just du vara den som det hjälper, trots all nogranhet vid val av behandlingen beskriven ovan. 

 

Den stora efekten på många av mediciner är placeboeffekten. Det är även därför man ha kontroll grupp i de välgjorda studierna, så man ser att medicinens effekt är bättre än placebo effekten. 

Det gjorts t ex även operationsstudier som visade att man blev bättre i kontroll gruppen fast man inte gjort det behandlande ingreppet.

Så placebo har en fenomenal läkningspotecial .

Den efekten är en enorm kapitel i behandlingshistoria och ligger mig även den som allt som kan förbättra människans livskvalite varmt om hjärtat.

Varför skriver jag allt det här? 

För det är så många därute som pratar shit om läkemedel och det är många därute som skulle dö betydligt tidigare utan vissa av de och många som fick drägligt liv med dem. 

Som läkare i dryga 30 år och älskar mitt utmanande och kreativa arbete. Närmast varje dag lär jag mig något nytt om människan och om de olika sjukdomstillstånd och om möjligheterna som finns att bota och lindra. Och ja, jag har räddat liv.  

Det behandlas så många människor och visst viss procent även det anges i  medicinens informationsblad  kan få biverkningar. I många fall är  medicin inte naturligt förekommande i kroppen, och kroppen kan reagera på olika sätt innan den akcepterar det nya medlet. 

Det bästa är att inte bli sjuk, men hur många av oss trots hälsans hörnstenar- socialt sammanhang daglig motion , vettig kost,  bra sömn , icke stress —ändå blir sjuka?