I år är det musår här i bergen. Man gillrar fällorna och "skördar" mössen typ var tredje dag.
Det är ett stort konversationsämne här kring i paritet med att man vanligtvis öppnar konversationen med "Hur är det? Har du hittat svamp? " eller "Växer det svamp?" om man går förbi någon och inte känner varandra så väl. Så
nu säger man: Hej! "Har ni nå möss?"
Ungefär så som man pratar om vädret någon annanstans.
Allt man har matvägen måste hängas så mössen inte kommer åt det eller va förpackat så det tål mössens angrepp, och man måste tänka på det hela tiden här uppe.
Plåtburkar och stora emaljerade kastruller är säkra och även grövre hårda plastburkar. Jag såg igår att de försökt sig även på en sådan.
Annars tuggar de på allt som de kommer åt. De kan även klättra på väggarna.
Med tanke på solcellsanordning på vinden så är jag något bekymrad , men inga möss fanns i fällan däruppe än.
Nu slutade gnagandet tvärt. Musen gnagande in sig i en tom plastflaska. Måste kännas surt .
Vi måste lägga fler fällor. Det är inte så roligt men måste göras! Mössen är gulliga som husdjur, dessa möss likaså men de är skadedjur här ute.
Minns år då de fanns överallt och de var här inne i stugan då vi kom och de hade ett gym på hyllorna och var inte alls skygga , hängde i gardinerna och lekte rutschkana!
En mussepiggfigur tittade mig i ögonen med de sina pigga.
Det blev då att plocka ut allt, tvätta desinficera och allt som tålde det värmde jag på spisen till stekhet temperatur efter att ha tvättat det. Så hoppas verkligen sånt inte upprepas!
Människan är nog det värsta skadedjur på jorden men mössen kan inte va så långt ifrån.
Och så vildsvinen! Som de härjar därute i skogen!
Nu är det kaffedags!
Semester i stugan !
Mitt favoritställe sedan barnsben.
Till slut en historia hur min bror en
gång höll på och fångade möss i en stor glasburk och bar de ut tillbaka till naturen för han ville inte döda dem. Ett evighetsgöra för det huset ligger precis vid utkanten av byn och på andra sidan av vägen är det mest bara
fält .
Till slut var mössen honom övermäktiga och han fixade en sprängladdning och sprängde hela skåpet mössen höll till.
Detonationen var sådan att fönstren i rummet flög ur och braskaminens insats flyttade på sig samt det härdade glaset som tålde elden sprängdes. Brorsan var i samma rum , satt på sängen och höll för öronen.
Han flyttade sedan till En musfri San Marino och lever där än.
Jag har efteråt låtit sätta nya fönster i hela huset och hoppas få det beboeligt igen någon gång tills jag går i pension.
Då ska jag ha en schäferhund igen.
Det är dock en annan, icke semesterstuge historia, även om jag blir tvungen att ta några semesterdagar i anspråk även för den.
